Kul att se många nya ansikten på lokala Protouren. vi var säkert 20-25 man. Søren dök upp,  han har ställt in sitt intervallspinnpass som han kört på onsdagar. Nu finns det ingen återvändo. En av Sportsönerna - Joel - körde starkt, och fick med sig en fin skalp  plus en etappvinst. Känns lite som ett komprimerat etapplopp.

Innan jag kommer iväg på denna galna onsdagsrunda, genomför jag en lika galen hämta-skjutsa-lämna-timma precis innan. Tom o Pelle ska fram o tillbaks, hit o dit, upp o ner för berget. Helst ska jag hinna laga mat innan jag drar, men idag prioriterade jag damsugning av volvo.

Många snabba i kväll.

Men jag hinner gott o väl från Huskvarnberget till Bymarksberget på en halvtimme, så även i kväll. Problemet är maten för egen del.... Vet inte hur mycket jag ska äta innan liksom. Tog en tallrik hemmamüssli innan jag drog i väg. Känns inte som man vill knapra i sig en hel middag, men det brukar vara rätt tomt i benen på hemvägen.  Ikväll drog jag på mig  kramp i höger vad, som kom efter den näst sista spurten. Duktigt på så kort tid. Men så fick jag 4 etappvinster med mig hem - på plattspurt - men även lite poäng i backarna.

På hemvägen svängde jag in i depå hos Henrik och fick ett par lösben att värma mig med o en banan att mumsa i mig. Hem kommer man alltid på något sätt, uppför den där backen, som mina cykelben har så mycket att tacka för.

Adios.

Söndagen kändes stel och öm i låren. Utsidan av låren närmare bestämt. Kändes som någon gått löss med en påk o bankat vett  o sans ut mig. Kanske var det sanslöst att gnida av 25 mil i lördags. men det var gått att ha en Vätterrunda i benen så tidigt.

Samma känsla de sista milen hem när det rullar på rätt bra, även om man inte fattar hur det går till. Det borde inte funka liksom. Benen är slitna, men det finns kraft. Huvudet är tomt, men det finns en sporre att köra en mil till, och en till. På det viset kändes det precis som VR. Kanske var det den där lilla påsen McDonalds salt jag slickade i mig efter 17-18 mil som gjorde susen. När man är så trött på allt sött - precis som VR. Inga saltgurkor här inte.

Lustiga var att jag inte var hungrig när jag kom hem. Drack tre glas vatten och åt två nävar jordnötter. Sen åt jag inte förrän kl 8.

Ingen cykling i går, bara lite vedflytt med tung skottkärra upp genom en brant tomt. Sedan stilla o fin hela dagen.
Men i morse ruskade jag liv i påkarna igen med 5 varv runt i fagerslättsbacken och ner Ådalsvägen. Första varvet lite segt, sedan varvade jag två stående med två sittande uppstigningar.

Tog chansen idag att långcykla... Låååååååååååångcykla alltså. Har aldrig varit i närheten att tränigscykla så långt som idag. Tror det blev närmare 24-25 mil. Tog cyklarna till den klassiska Sommenrunt i Tranås. Runt  6 mil dit, drygt 12 runt, och en liten annan väg hem. Henrik o jag, ingen annan som nappade på idén att hoja dit. För att ha lite mariginal gled vi från mitt berg kl 07.30 och rullade in ganska exakt 2 timmar senare i Tranås. Höll fint jämt tempo hela vägen. Och det kändes i benen att jag tagit i, även om jag inte tagit ut mig. Vad annars med H...

Tanken var att bunkra på lokala fiket med benen lite i högläge och sedan starta i gång benen med Jönköpings Harar, som brukar köra lite långsammare, för att sedan invänta våra sub8:or.

Det gick ganska beskedligt första två milen, men sen fick vi plötsligt upp farten och det rullade på finfint.  Hade en bra svans med folk bakom som åkte med och 15-20 som gick runt och drog. Dessa blev dock bara färre o färre. och de sista milen var vi nog bara 5-6 som drog, däribland några av Hararna som var mycket starka hela vägen. Jag stod bara över ett par förningar när jag åt min andra av två medhavda mackor.

Gick på mycket lätta växlar i alla backar för att spara på mucklerna och det funkade bra.

Sista km in mot mål vaknade dock folk till och det blev ett farligt stötande i topp.
Skulle det bli spurt? Visst! Jag hamnade perfekt gned på tungt uppför den sista backen upp på Tranås torg.

Tjötade lite på torget med all som ramlade in, och kunde konstatera att mina sub8:or aldrig var nära att komma ikapp. De hade lite högre snitt än vi, men det får vi nog skylla på de första 2 milen. Synd att vi inte kunde samköra, men det blev bra ändå.

Att vi skulle cykla även hem var inte självklart och det fanns plats i bil. Men vi svängde in på Konsum och köpte lite att äta - sallad för Henrik o wrap för mig. Sen lufsade vi igång benen, med kompisar som kom tutande om hjulen på oss. Riktigt seg var jag till att börja med och var lite bekymrad över vad jag gett mig in på. Henrik sydde på som värsta overlocken. Men efter en dryg halvtimme var jag piggare igen. Vi körde över Frinnaryd som variation, och sedan Svarttorp-Ramsjöholm-Hakarp. Låg sida vi sida hela vägen hem med rätt fint tryck på platten, men inte uppför....

På väg hem, med svag medvind - tack.

Tror att det var absolut första gången jag sett Henke lite påverkad av tid i sadeln och sträcka. Han sprätte inte iväg i alla lägen, som vanligt. Och åt en gel... vilket jag aldrig sett innan. Han är mänsklig innerst inne....

Jo, då vi tog oss hem. En ovanligt lång träningsdag, gick nu över i lite gräsklippning, tvätt- o grillaktiviteter. Bara stora sonen Primus hemma  -  mysigt.

I morgon helgar jag vilodagen med att gå på kusin-konfa i Kaxholmen.

I går var det dags att försvara den något säckiga och förstora rosa ledartröjan i den lokala Protouren. 16 gubbs dök upp för att syrasätta blod o muskler och testa laktattoleransen på en ganska kuperad tempobana om 10 kilometer.

Tävlingsledare Erik Abrahamsson ansåg att om vi kom in runt 15 minuter vore vi snabba, annars inte. De två snabbaste, Gustav o Klas, hade båda laddat upp med stjärngossemössa och tempohoj. Och båda kommer in på strax under och strax över 15 minuter. Gustav Gurrasson ser du sträcka händerna i skyn nedan.

Jag i rosa, Bernt i vitt, och Joel en av Sportsönerna.

Jag lyckades skava mig in på en 6:e plats med tiden 16.31. En sekund efter Bernt Malmberg. Vår lokala veterantempomästare. Brukar säga att kan jag nästan åka jämt med Bernt så är jag i bra form, får alltså vara nöjd. Bra att veta att han kan dra mig runt vättern, hi hi. Han är väl nästan tregånger så gammal som Klas som kom tvåa. Men bara dryga minuten långsammare. Coolt!

Tror inte jag fick med mig några poäng alls med min 6:e plats. Gurrasson, som ligger tvåa totalt är nu snart ikapp mig. Kommer han närmare får det väl bli en pump i framhjulet... Han är lite snabbare än jag i backarna, men i spurterna har jag chans om jag är taktisk. Det finns ju en grön spurttröja också. De riktiga tröjorna är på gång tydligen, såg på Borås sida att de körde i sina i går kväll. Över 60 pers var de som körde där. Imponerande uppslutning.

Idag torsdag besteg jag Öxnehagabacken - cykelvägen rätt upp genom hela området - efter att ha cyklat pågarna till skolan - ej ombytt. Ryckvisa intervaller hela vägen upp, sedan Ådalsvägen, konstant fart hem i garaget. Sedan var jag bara tvungen att lunchcykla runt Landsjön. Långa drag och korta ryck i god blandning, lite vad terrängen inbjuder till. Inte så vetenskapligt, men skapligt kul. Och varmt. Första gången i år jag kommer hem saltstänkt, om det inte varit på spiningpassen så klart.

Får se vad vi hittar på till helgen.

I morgon är det dags för pro tour igen. Tempo står på programmet, med afterbike om värmen håller i sig, vilket det verkar som. Kul. får se hur tolerant jag är mot lactat - mjölksyra - i blodet.

Körde mitt dubbelpass i spinning idag, och var inledningsvis väldigt stel i benen, trots att jag rullade ett par timmar väldigt lugnt i går för att mjuka upp efter helgen.  Vet inte om det var torsdagens totala energirensning som fortfarande spökade i benen.
Men det blev snabbt bättre och jag hade fint vrid bägge passen. Får se hur det känns i morgon.

Övrigt: Är fortfarande fascinerad över cykelkulturen som visade sig när Rabottini vann söndagens bergsetapp i Girot. Efter att ha kört ensam i top över alla bergen, blir han upphunnen av J. Rodriguez bara ett par hundra meter före mål på sista berget. Rabottini kan svara och hänger med på hjul in mot mål. Att han skulle ha kraft att gå om de sista metrarna är inte sannolikt, utan troligast att Rodriguez, som i och med sin rusch uppför tog över den rosa tröjan, låter Rabottini vinna. Den ene vinner tröjan, den andre etappen. Stort för båda, ädelt av Rodriguez. För Rabottini kan det vara höjdpunkten på en hel karriär.

http://www.eurosport.se/cykel/giro-d-italia/2012/rabottini-tog-skrallseger_sto3278639/story.shtml

På tapeten idag stod snabb klungkörning med sub8-gänget. Så blev det oxå, men morgonen började redan halv 8 med en liten tur runt Kaxholmen, med morgonpojken. Vi insåg att vi inte skulle hinna runt Landsjön, men av någon anledning skulle vi hinna upp runt Läxarp...?

När vi bara hade 15 minuter på oss var vi fortfarande på toppen av Huskvarna berget - 120 höjdmeter över Shellmacken inne i Jönköping och 10 km bort. Där skulle 25-talet hugade snabbhanar snart bli otåliga. Vi hann med några minuters övertid, och vi rullade ganska pronto söderut upp på gamla E4:an mot Vaggeryd, Byarum, Bratteborg.

Och fort gick det, vi snittsade fram i 40 knyck i lite olika formationer och vägde för- och nackdelar med dessa. Att det kommer bli tufft är nog alla överens om. Sju-åtta mil är en sak 30 en heeeeelt annan. Men blir vi ca 30 pers, så går det. Alla kommer ha sin svackor, inte minst jag. Brukar vara rätt stursk de första 12-14 milen, men sen är det trögt upp till Karlsborg. De sista 5 brukar jag kvickna till igen. Hoppas jag får åka med dom tio milen däremellan, så lovar jag att hjälpa till.



Dagen snabbaste var dock tveklöst tempot från Huskvarna in till Jönköping. Varken Henrik eller jag mäter hastighet, men jag känner i mina ben följande kväll att det gått fort. För att var så liten, är han rätt elak.... Som en liten Scud-missil

I morgonbitti ska jag köra ett par varv i backarna här hemma.

Adios.

Ha ha, i onsdags fick jag ikläda mig den rosa ledartröjan i den glödheta - lokala - Protouren. De två sista deltävlingarna har väl inte varit glödheta precis, utan mer regnkalla. Så konkurrensen har inte varit stenhård. Vi får se hur länge den får hänga kvar.

Ska inte åka med rött under nästa vecka - lovar. Då blir det förövrigt tempokörning ca 1 mil mot klockan. Kan kanske få till en bra tid på så pass kort sträcka, annars verkar spurt vara min melodi.

Den rosa är dessutom lite provisorisk, tills de riktiga tröjorna kommer. Allt enligt tävlingsledningen.

Imorgon lördag ska jag helga vilodagen, blir massor med hemmafix. Och basketträning med sonen/sönerna. Söndag tur med sub8-gänget. 3 timmar. Hög fart står på programmet. Blir väl en tur runt Landsjön först.

Adios.

Körde årets första lopp idag, den lokala Haborundan, som slingrar sig upp på Hökensås väster om Vättern. Dryga 7mil. Lite kort för att vara ett dagsverke inför Vätterrundan, men det kan gå väldigt fort. Förra året fick jag verkligen vända ut och in på mig för att ta mig över den långa sega backen på mitten av banan. I år gick det lite beskedligare. Tyckte jag, men det var nog ca 20-25 pers med över krönet, mot 5-6 förra året.

Den stora favoriten Chris de Burger alias Chrieter Liljegren hade hemmabana och allt, men ådrog sig punka på sina fina lätta hjul. Tungt att inte få se honom rycka och dra sönder fältet. Ingen i vårt gäng har hållit i träningen så hårt hela vintern och våren som han. Jern-Henrik såklart, men han är ju i ett annat paradigm.

Efter backen gick det sedan väldigt avvaktande och i princip hela gänget var med upp hem på väg 40 tillbaka till Habo.  Där blev det spurtuppgörelse på rakan, och med vårens protour-träning höll jag mig bra framme och rullade in som nr 4. Det är en vacker tur som går genom både öppet och skogsstängt talllandskap.

För att öka på min dosis av mil, tog vi cyklarna ut till Habo och jag hade lagt på två extra mil redan på morgonen så jag skrapade ihop ca 14-15 mil och 5 timmar i sadeln. Även om själva rundan knappt tog 2 timmar.

På hemvägen tog all energi slut på hundra meter. Synfältet snörptes åt och jag blev helt snurrig. Otäckt att det kan komma så fort. Jens och Jern-Henrik fick mata mig med det sista de hade i fickorna - ett fikon, en enervittablett och en halv banan. För hård cykling i går kväll (onsdagsprotour), med påföljande dålig sömn och långt dagsverke idag, är nog den enkla förklaringen. Brukar ha problem kring lunch även på Vätterrundan, då vill jag ha mat. Tufft mellan 12-14.Får se hur det går i år.

Ska spinna i morgon fredag, två pass, sedan får det bli vila på lördag. Sen kör vi med sub8-gänget halv 9 på söndag.

Vilodagen är kanske veckans viktagaste träningsdag. Tänk på det, ni som kör mycket. Om inte för benen, så för huvudet.

Adios.

Igår lördag hade jag vilodag, och kände ångest för att jag inte cyklade.... Men kom på att jag faktiskt cyklat varje dag träningsmässigt i veckan. "Finlunch" runt sjöarna i måndags, mina dubbelpass på Friskis i tisdags. Protour i onsdags, med varvlopp i hällande regn.

Bara 11 till start denna gång, och jag skavde mig in som fjärde gubbe. Vi var fem som låg tillsammans nästan alla varven. Gick vansinnigt fort i regnet på en flack utförslöpa - smalt, skador i vägen och fartgupp. Helt galet. vågade inte ligga på rulle som de andra utan fick slita hårt på det partiet. En duktig elitåkare gjorde allt för att rycka sönder oss, men jag klarade mig rätt OK i uppförsbackarna med mina 72 kg...



Torsdag ännu en runda runt Ramsjön och Landsjön. Inte samma långa drag utan lite kort-korta ryck uppför.

Fredag pendlade in till stan för möte och spinningpass - riktigt seeeeeg i benen. Tog det lugnt. Lårmusklerna ömma även igår lördag, så vila kan aldrig vara fel!!??

God sömn med tidig sänggång gjorde att jag kom ut redan kl 07.10 idag. Frost på tak och i gräset, fram med silvertejpen för att täppa lufthålen på cykelskorna. Blå himmel som dock lovade varmare väder. Cyklade runt en timme och mötte gänget med "HArar" som var på väg ut till Gränna. Henrik var med där och vi pratade runt ett par varv i den belgiska klungan, men lämnade i Kaxholmen och snurrade en timme upp på höjderna bort till Huskvarna. Henrik sprätte på rätt friskt i backarna, men det är bara att bita ihop. Drevpå rätt friskt genom stan och hann på minuten in och mötte mitt sub-8-gäng. Väldigt många som dök upp och det blev en väldigt ryckig resa bort över höjderna väster om Jönköping. Ingen vidare träning för någon.

Några av de snabbare gled iväg på en egen liten tur, men jag höll mig i skinnet. Vid Habo kyrka vände jag hem själv och drog på bra i medvinden. Tog av benvärmarna i Bankeryd för att sola benen. En timme tog det från kyrkan till dörren hemma.

Att träna fin klungkörning på kuperade vägar med väldigt många som har olika kapacitet är helt döfött tycker jag. Det är bara att leta upp platta rutter och ösa på, men runt Jönköping är det väldig kuperat. På gott och ont.
Får hoppas att vår Vättergrupp kan hålla sams tills det är dags. Runt vättern brukar det lösa sig, av ren självbevarelsedrift. Även om det kommer kräva ett och annat offer på vägen, så är det i den farten.

Väl hemma belv det både lite basket och grävande i trädgården. Tyvärr behövs det nog köpas en ny gräsklippare. Vi har en sladdladdad elklippare som levt ett hårt liv i vår trädgård. Lite klen för uppgiften, hoppas inte det är ett dåligt tecken för Vätterrundan...

Nu sova, i morgon ska jag skriva Kabes ny a husvagnskatalog.

h,

Betade av två jobb igår förmiddag, sen var det lite lugnare i skrivmaskinen. Stekte två ägg och hävde i mig en näve Änglamarks jordnötter (dom e bra för det går lätt att avsalta dem i silen) + en morrot. Så bar det iväg över Hakarps kyrka, bort till, och runt Ramsjön, upp i Siringebacken och mot Skärstad och runt Landsjön. Tryckte på hårt i långa sjok 4-5 minuter cirka och sen lite lugnt. Blev väl en 7-8 intervaller innan jag rullade in i Huskvarn.

Lite vissen i benen bestämde jag mig ändå för att ta norra kleva Hem. Bara för att... Har nog lite fel utväxling på cykeln för att köra behagligt uppför där - fick slita rätt hårt.

Mötet: Runt Landsjön rullade jag om en gammal man  på en orange Crescent med bockhorn. Han gick och jag frågade  om han hade punktering?

"Nejdå, jag bara går ibland, jag har inte så bråttom. Så är jag en gammal man, men det är bra att röra på sig." 85 år sa han att han var. Härlig inställning.

Börjar själv umgås med tanken att ta det lugnt runt Vättern istället för att hetsa så. Även om formen kanske är på gång.
Är sugen på den där Lasangen i Hjo, som jag bara åkt förbi 5 år i rad....

Finns ju lite olika grupper att köra med i här i stan - vi får se.

Idag tisdag var det spinning - dubbelpasset som sätter igång porerna. Efter ett pass blir jag svettig. Efter två på rad så blir hela kroppen fetkladdig, vilket fortsätter ett halvt dygn efter. Så man får duscha även på kvällen.

Cyklade in till stan efter, för möte med Munksjö - stans stolta pappersbruk som fyller 150 år nu i vår. Ska hjälpa dem lite inför detta. Fick i mig en burgare över styret på vägen in och en banan. Men det var rätt krokigt på hemvägen vid 4-snåret. Nästan tre timmar cykel + basketpass med Tom o Pelle borta på banan i kväll. Dags att sova.

Imorgon Protour med ett kort varvlopp. Kul med racefart.

Så här såg det ut förra veckan på sista spurten. Ligger väl trea där - innan vingelpelle kommer och kör i mitt styre.

På hoje klockan åtta och trälade mig in till jönköping för att möta upp med boysen - motigt var ordet. Men vi vände direkt och körde mycket raskt mot Kaxholmen med fulla segel. Frågan var om vi skulle hinna runt landsjön och tillbka till stan och möta upp med sub8-gänget. Klokt nog snurrade vi bara i Kaxholmen och fick ändå skav ordentligt med benpiporna för att ta oss tillbaka till 9.30. Klarade det med en missad minut. Jernhenrik gillar det för då blir det inte så mycket stillastående, och kallstart. Kom också i väg snabbt och gick ut i ryckig motvind, säkert ett 20 tal pågar. Höll ihop gruppen bra... ganska bra då.

Efter en dryg timme var vi fyra som vände hemåt igan medan resten fortsatte söderut. Fick fin resa hem i med vinden. Riktigt gött vrid tillbaka i benen efter tis- och onsdagens urladdning. Totalt 4 timmars cykel. Bra.

Onsdagen ja... Har lite dålligt samvete för att jag skällde på en av killarna som är med, faktiskt han som leder Protouren hittills, för att han åker så vingligt. Hur många konstiga incidenter som helst på rundan. Men på sista plattspurten fick jag nog. Precis innan målgång i fullt blås kommer han  upp jämsides med mig, med hela vägen fri att åka på, och slår i mitt styre. Då blir man skraj i brallorna.

Har inte gått omkull på räcern ngn gång, och vill helst slippa "tar taste". Tackar min skatebakgrund för att jag har lite feeling, men jag är ju rätt grön i  tävlingssammanhang själv. Men då får man ju se o lära lite.

Får nog be om ursäkt nästa onsdag. Och inte låta honom komma i kapp...

Imorgon borde jag nog köra den här:



Gräset är väldigt långt för att vara i början av maj.

Adios!

Vilken kväll, ljumt långt in på natttimmarna nu. Som i mina bästa stämningars längtan. Borde sova nu...

Stor uppslutning till Protouren i kväll - kul. Vilket arrangemang! I all sin enkelhet, visst, men ändå någon som ska dra runt det hela. Tack ERik, Gustav, Chrille o Henrik.

Med skändade ben från igår, var inte min förhoppning speciellt stor att ta poäng. Men redan på första spurten kunde jag inkassera 1 poäng. Poängutdelning sker med små kort direkt efter varje målgång. (Smart för då är det ingen som drällrullar iväg). Jag tog det lugnt i backarna, för att spara det lilla krut jag kunde uppbringa. Men fick med mig tre backpoäng också.

Första kvällen i korta ärmar och korta ben. En kort "postlog" hanns med på Bongo bar för en Cola och nachos. Vackert. Fint rull hem genom staden.

Nästa vecka blir det ett varvlopp på oblodigt allvar. Då ska benen vara redo.

h,

Förra veckan blev ingen höjdarvecka träningsmässigt; några korta morronpass i backarna, dubbelspinn i tisdags (hårt) lite pendling och så ett mkt lugnt tretimmarspass i lördags, för att inte köra benen helt stumma inför skatereunion resten av dagen. Så det blev fyra-fem timmars skatesession senare. Det är träning det också. Satte ett gammalt favvotrick som jag drömt om att få göra i en en cementpool. Äntligen. Efter VR ska jag bara fincykla och skata lite regelbundet.

Denna vecka började med jobbfokus hela dagen i går, med hopp om långcykling o fint väder i dag. Så blev det med rågade mått mätt. Henrik hade lovat en kulturresa i Svearikets vagga - Värstgötland. Således passerades stendösar, medeltida kyrkor, blotplatser och Sveriges troligen äldsta väg. Med på början av trippen var Søren, Patrik Axelsson och en glad gutt till som jag redan glömt namnet på. Färden gick över Hökensås där jag o Henrik fortsatte på egen hand och vi gled in på slätten i något som hette Folkabo. Sedan snirklade vi oss lite fram o tillbaka över slätten och i mot o medvind.

Fikastoppet var bestämt till Ålleberg, ett högt platåberg strax sydöst om Falköping. Fiket vid segelflygplatsen uppe på toppen var mkt riktigt öppet och kaffe o kaka inmundigades ute i det fria. Utsikten hänförande. En grillad med mos hade suttit fint, eftersom det egentligen var lunchtid. Vägen upp gick i tre långa serpentiner.

Lite mättare och ännu gladare gled vi ut på slätten på Sveriges troligen äldsta väg. Någon kilometer grusväg hanns med och det skulle komma några till. Men ganska lite för att vara en Henriktur. Vi började färden hemåt och vinden kom elakt från sidan och det var inte mycket hjälp att ligga bakom Jernmannen, och det var väl där mina kropp började gå ner på sparlåga. Henrik stretade på som vanligt, fantastiskt med tanke på att han nog redan hade hojat ca 50 mil denna långhelg... Väl i Mullsjö dopade jag mig med amerikansk hostmedicin: A Coke!

Nu gick det lite lättare ett tag och vi kom ikapp far och dotter som var på väg hemåt oxå. Vi slog följe och turades om att dra. Höll mig rullande hela vägen genom stan, men efter Rosenlundsbacken kända jag att det började bli tomt även i skallen. Gjorde en rekordtid uppför hemmabacken. Stannade nog tre gånger mot lyktstolparna och det tog nog 15 minuter istället för normala 5.

På två minuter hemma så hade jag raggat ihop en 5 rättersmeny av veckans rester och därtill med ett antal otillbehör. Barnen var glada att jag  var hemma för nu kunde vi äntligen åka på expedition med bergsvandring uppför Vistakulle. Jag kände mig mest grillad och mosig.... Men det gick bra när jag väl lärt benen lite nya rörelser för kuperad gång.

En fantastisk dag med minst 6 timmar aktiv cykling i bra tempo. Så långt har jag sällan cyklat så tidigt på säsongen. Ovanlig i alla fall för mig. Solbrännan ritar nu en extremt skarp linje på låren. Får se hur det känns när jag kliver upp imorgon. Ådrog mig en liten konstig streckning i vänster vad mitt på rundan, stör inte mycket, men värker den och är stel i morgon ställer vi in protour.

Ha det gött i solvärmen.