Som jag brukar säga, det är nu den fina cyklingen börjar. Benen är konsoliderade efter allt slit under våren, med vättern som slutprov. Nu är tiden att hitta de magiska stunderna och ställena. Inte  jaga de bästa tiderna och milen.  Benen fulla av kraft, men kraven borta. När vi nu för en gångs skull kommer vara hemma ganska mycket denna sommar. Då.

 

Då sitter jag här och försöker hitta alla tangliuenterna...  på datorn med högra handens fingrar. Skatetävlingen förra helgen slutade med en hang up i djupa delen och ruskig smäll i betongbottnen. Skeva glasögon, sprucket ögonbryn, dubbelhaka och en bruten vänster.

 

Mina amerikanska bågar i titan böjde jag till rätta själv, men min vänstra handled fick ortopeden spika ihop med dito material. Ironiskt för den tunga smällen tog faktiskt högern i fallet. Den är fortfarane grymt öm o blå, men fullt fungerande. Lyckades nog vrida  vänstern åt fel hål på något lustigt sätt i andra fasen liksom. Stygnen borta under ögat. Men gipset sitter kvar tre veckor till. Och jag är sjukskriven för första gången i mitt liv. Har aldrig varit hemma mer än tre dar i sträck från något jobb.

 

Vad lära? Jag ska köpa en grymt bra skatehjälm med tjockare överhäng fram i pannan. Med en sån hade jag nog bara slagit i hakan, men klarat brillor, kind o panna. Sen blir det till att köpa handledsskydd. För första gången.

 

Återkommer med sjukrapport.