Just vid den här tiden, brukar jag alltid ha lite småpanik för att hinna cykla tillräckligt med bara lite drygt en månad kvar Vätterrundan. Så inte i år, känner mig tryggare än tidigare. Kanske för att jag känner mig bra i form redan, åker och njuter av att vara stark med mina mått mätt (får bara inte åka för mycket med elaka Henrikarna).

Men kanske främst för att jag insett att jag inte kommer kunna åka fortare runt vättern i år, än förra. Även om man är en flitig motionär så får man inse att gränsen nog går runt 8 timmar. Förra året klarade vi "drömgränsen" med 4 minuter. Jag var och kommer vara mkt nöjd med det. Umgås med tanken att köra VR tillsammans med min fru i stället, njuta av loppet, vädret och maten. Och av min fru så klart, se henne plågas lite. Hi hi.

Förra veckan blev det lite spinninng igen - tre pass - vansinnig cykelpendling fram o tillbaks till stan Jönköping - Huskvarna 2 mil t o r. Ett backpass med nämda Cykellistan i torsdags var det stora kraftprovet. Inte för att det var extremt i sig. Men den dagen satte jag fart på hjärta och ben tre gånger, liksom. Det är lite ovanligt. Först på morgonen, sedan på eftermiddagen, och tre timmar senare var det dags för backe i 1,5 timmar och hällande regn. Träningen var bra för benen. Regnet danande för karaktären... Hu va kall jag blev, så där huttrande att jag höll på att falla av hojen.

Det var några riktiga bergsgetter med och vi plågade oss bra, jag höll inte riktigt farten alla 5-6 gångerna uppför den låååånga sega backen upp till A6 golfbana. Skulle ju hem också, uppför min egen brant, för andra gången den dagen.

Fredag blev vilodag, eftersom jag fick lova bort mitt pass till en spinnkollega. Tack Jenny, du räddade mitt möte.

Lördagen var ju vikt till Skateboard med mina skatepolare från 70- och 80-talet. Vi var nog 12-13 stycken som kom "hem" och skatade i den nya betongpoolen här i stan. Svårt att beskriva känslan när man träffar folk som hela ens världsbild snurrade kring under några intensiva år. De flesta av dem har jag inte sett på 30 år, några träffar jag o skatar med fortfarande. Jobbar till och med med Martin Willners på tidningen Sportfack. En tidning för fackfolk i sportbranschen. Jag gör en del frilansuppdrag för dem.

Själv har jag aldrig riktigt lagt brädan på hyllan, utan åkt lite varje år för att hålla igång bastricken. Men det är knepigt att hålla fötterna på plats ändå, när man inte har några spd... Prova får du se!

Frontside rock n´roll, ett ovanligt knepigt trick som jag faktiskt lärt mig på äldre dar, inte till fulländning, men snyggt på bild om jag får säga det själv.


Men jag hann en liten runda på morgonen på två timmar i bra tempo. En halvtimme med de stygga pojkarna räckte för att bli matt i benen. 8 mil på två timmar... nej så bra var det inte. Söndag planerad vilodag.