Jo, det blev en bra tvåtimmarsrunda i går kväll, kuperat, mycket upp  o ner. Vi snittade 36 km/h på tolv pågar i drygt två timmar. Och mycket disciplinerade var vi också i leden. Alla glada o nöjda vid hemkomst. Gott att få trampa ut ordentligt en gång till, nu är det bara att ladda mentalt. För min del handlar det först o främst om att se till att sova gott, vilket inte är min starka sida, vaknar tidigt och somnar gärna framför aktuellt - galet.

Kolhydratuppladdning är inget jag tänker speciellt på, försöker proppa i mig nyttigheter i stället. Mat är inte energi först och främst, utan nyttiga näring för att bygga upp kroppen.

Hela Motala förvandlas på fredag till ett groteskt pasta-hak med vattniga såser. I varenda hörn av stan serveras pasta med tveksamt näringsinnehåll. Alla sitter o slevar kilovis av lantbrukskooperationens klisterprodukter. Hur fin är man i kistan efter det? Inte konstigt att folk har ont i magen på rundan. (mycket vanligt)

Förra året åt vi på en bra restaurang nere i hamnen alldeles precis vid starten (rött glasat hus). Gott kött o fina salader (även pastasallad) gott o nyttigt, men inga groteska mängder. Helst vill jag äta tidigt så att man inte går o lägger sig med en klump i magen.

Problemet i år är att jag/vi inte startar förrän kl 09.30 på lördagen, med snabbgrupperna. Med mina mått mätt är det ju lunchdags i cykelsammmanhang. Så jag får väl ta med mig två mackor o äta hemma i Jönköping, det lär väl inte rulla på hysteriskt genom stan. Hinner kanske en dubbelfrukost också med ägg o müssli på morgonen.

Igår rullade vi in till McDonalds och åt glass med kolasås, Christer de Burger alias Liljegren bjöd. Förutom att cykla driver han också två McD-restauranger i stan. Hur hinner han bli så stark på hojen?  Tack!

Cyklar nog en kort runda på fredag morgon också bara för att hålla i gång benen.

Om inte annat, ses vi i Motala.