Igår när jag lunchcyklade på höjderna upp mot Gränna fick jag strax efter Lekeryd en lysande reflexväst i sikte på 3-400 meters håll. Blodhunden i mig vaknade. Det här som skulle bli en mjukisrunda, blev snabbt en jaktresa. Men den där västen var svårfångad och jag fick bita i ordentligt. I de långa uppförsbackarna tog jag in en del, men på platten var  skägget jämt.

När jag väl var ikapp såg jag en liten senig herre som satt helt still med överkroppen på sin blå Crescent (jag lovar) och tryckte på jämt och fint genom det blandade landskapet. Han blev lite förvånad när jag kom, men vi språkade och cyklade samman nästan två mil. Det var hans 6-miladag. Målet, hans 25:e runda runt Vättern. Han hade klämt 20 rundor i rad från 1972, sedan pausat tills han blivit pensionär. Nu var han 70 år. Hans bästa tid var strax under 9 timmar, men han tog det lugnare nu, sa han. Men inte mycket vad jag kunde förstå av hans träningstempo.

Man kan ha olika mål med sin cykling, att cykla sig frisk tills man är 70 år är ju ett ganska fint mål, en nyttig och skonsam pensionsförsäkring. I den lilla byn Haurida vända han på en exakt punkt för att ha exakt 3 mil hem till Forserum. Det kommer jag aldrig göra hur gammal jag än blir i sadeln. Inte samma väg tillbaka. Det måste vara en runda.

I går cyklade jag faktiskt 4 timmar totalt med kundcyklingen in till Jönköping t o r. Idag onsdag skulle jag på kundmöte hos husvagnstillverkaren Kabe i Tenhult, jag skriver deras kundtidning och en del broschyrer. Planen var såklart att cykla dit men regnet kom och jag fegade ut. Cyklade dock in till stan och hämtade Volvon på fruns Jobb. En mil att lägga på högen. Nöjda ben glömmer aldrig.

Jag gör min 4:e runda i sommar, 25 känns avlägset... Det är en ganska stor kraftsamling att satsa. Framförallt de där långa passen som behövs innan.

Den första glömmer man aldrig; för de allra flesta blir det tydligen bar en runda. Tror att jag läst att nära hälften varje år är nybörjare på rundan. Rätta mig om jag har fel! Och de flesta är över 40 som gör det. Jag tillhör normen när det gäller åldern, men kategorin återfall, som inte kan sluta.

Imorgon drar vi till Stockholm med familjen, är det torrt i morgon bitti blir det en kort tur i backarna här i Huskvarna. Annars tar jag med löpardojorna och tränar hjärtat i alla fall.

Ska berätta den sedelärande historien om min första runda senare.