Fick ändan över den tvåhjuliga vagnen redan kl 8 igår morse efter en natts mycket god sömn. Benen kändes raska direkt i backen upp bort i skogen öster om Huskvarna, fick hålla mig för att inte gneta på för hårt i backarna bort mot Kaxholmen.
Klockan 9 samlades en hel hoper cyklister inne i Jönköping  med lite olika ambitioner för dagen och så småningom för VR: sub10, 9, 8. Jag hann dit på minuten, utan att stressa.

Vi fick en fin runda mot Tenhult och Nässjö där vi lämnade av Søren som skulle ansluta med familjen och svärföräldrarna utanför Vetlanda. Smart att förena nytta med nöje om man ska hinna cykla så mycket som möjligt.

Cyklade ca 4 timmar totalt, farten var bra på 7 man, sex på hemvägen. En av killarna la sig längstbak, ett bra sätt om det går lite fort för dagen och benen inte är 100. Just det, vi tappade psykolog-Lars redan i Tenhult. Han hängde med bra heeeeela den låååånga uppförsbacken till Tenhult, men valde där att dra söder ut när vi körde mot Nässjö. Han hade nog också kunnat ligga med där bak.

Vet inte vilket tempo vi höll, men jag kom hem utan den där tomma blicken som bara letar kolhydrater i kylskåpets alla skrymslen. Tog ett glas mjölk och gick o duschade. Gött.

I onsdagskväll - efter urladdningen på backtempot mm – var jag övertygad om att barnens envisa hosta skulle kleta sig fast även på mig , och den känlsan var 100-procentig på torsdagmorgonen. Halsen killade som en yllefilt. Sov dock som en stock mot fredagen och alla misstankarna var bortsövda - total. Har inte varit förkyld - lätt eller hårt - sedan februari-mars förra året.

Hoppas det håller i sig, nu är det försent med vinterförkylningar.

Drömer om fina ben även till nästa helg, då blir det åka av, både skate o cykel.