Efter en rätt regnig lördag drog jag ut ett mail om sällskapscykling på söndagen. Och trots lokal mtb-tävling på mitt hemmaberg i Huskvarna slöt det upp sex pers kl 9.

 

För egen del började allt redan halv i 8 då jag försökte hinna in till en annan grupp som skulle ut kl 8. Rullade iväg i korta ärmar, kanske sista gången detta år på en morgontur. Lyckades dock åka till fel uppsamlingsplats upp på Mariebo och han precis se ryggen på dem vid Torpaplan. Samtidigt som Henrik ringde o sa att han var mig till mötes mot Huskvarna. Morgonlogistiken firade nya triumfer...

 

Vi vände ännu en gång och försökte åka ikapp, detta lyckades dock inte. Att åka sida vid sida med H är ju ett slitgöra och vi stod på rätt friskt. I Norrahammar tog vi norrut igen för att hinna tillbaka till kl 9 och nästa gäng.  Och vi rullade in på minuten vid Kinnarps och där stod två kändisar, Søren J, och Fredrik Mouchard. Någon minut senare rullade ytterligare två tvåhjulingar in - Martin N och Stefan Lundgren, vilka dock vek av efter de första två backarna.

 

Ja, Henrik drog igång i ett raskt tempo upp mot västers höjder och dagen skulle bjuda på ett antal löddrande stigningar. Björnebergsbacken o Tolarpsväggen besgrades, och upp förbi Lalleryd, sedan ner mot Bankeryd och upp den elaka Labbarps backen. Sedan runt och uppför Torpsleden, och där knep det till i mitt vänstra lår och krampen lurade huggande. Om det var vätskebrist i värmen, energibrist från dagen innan eller ngt annat vet jag inte. Eller bara allmänt Henrik-syndrom. Lite tidigt dock på dagen.... I de resterande styggingarna - Prinseryd och Klerebo - tog jag det pianissimo. Søren puttade mig sista biten på sista.

 

Det var i dessa trakter jag kroknade efter Haborundan i våras. Och liksom då fick jag matas. Henrik hade en klassisk nötkräm i rockärmen som trollade för mina ben, men bara en liten stund. 

 

Så här såg det ut i slutet, när pågarna drog mig hem. För hem kom jag. Tack!

 

Søren - Fredrik - Henrik.