Påskpisk i "alla fall".
Familjen Hallgren tillbringar nästan alltid påsken på Hven mitt i Öresund. Så även detta år. Nu var det ju inte våren vi mötte här nere som brukligt är, men cykla kan man ju som bekant göra ändå. Havet ser ju till att det inte blir 10 minus som hemma.
Långfredagen bjöd på lite lidande redan hemma i Jönköping, med en timmes utecykling + ett spinnpass på Friskis i fullsatt lokal. Så jag tog passagerarsätet ned till Landskrona. Kände mig rätt sliten i benen efter en hård vecka, men det fick bli lite cykling på påskafton i alla fall.
Men även här bjöd vädret på minus och nyfallen kallsnö som yrde om däcken på min helstela mtb. Tog det lite fösiktigt för att komma igång, men efter en halvtimme vaknade benen och det fick bli standardrunda med backintervaller i alla backar upp från havsnivå. Det blir 8 stycken branta "fall" som dessa backar kallas lokalt.
Med lite slöcyklande hit o dit på ön blev det nästan 2 timmar på fastande mage.
Med lite slöcyklande hit o dit på ön blev det nästan 2 timmar på fastande mage.
Igår söndag cyklade Malin i stället och jag fick lite fart på store pöjlken och vi sprang en runda på ön. Kallt i motvinden, men oändligt vackert.
Måndag vaknade jag med grannens tupp och var bestämd att ge allt under helst två timmar och så blev det. Först 7 varv i åkerbacken upp till fyren, sedan alla "fall" igen, i full fart, fullt tryck och det höll nästan hela vägen. Hade med mig en räddnings-banan i fickan och den fick jag mosa
i mig efter en och en halv timme. Annars brukar det gå bra att köra hårt en dryg timme utan frukost.
Nu efter känns det riktigt tomt i benen. På ett sätt som det är svårt att åstadkomma på så kort tid annars. Ger mig själv Väl godkänt. Skulle ju behöva några femtimmarspass nu med det har inte ens jag huvud att fixa på en så begränsad yta som Hven. Kort och hårt sitter aldrig fel. Så är det!
2013-04-01
0 KOMMENTARER